Ett steg i taget
Igår blev vår lille skrutt en vecka. Tiden har flugit iväg och hans utseende förändras från dag till dag, känns nästan som att man ser hur han växer... Hur ska man hinna med om en vecka går så här fort.
Vi kom hem från BB i söndags, cirka 40 timmar efter förlossningen. Då allt kändes okej med amningen kände vi att det skulle vara skönare att landa lite hemma i sin egen soffa och säng.
Direkt när vi kom innanför dörren kändes det otroligt. Här var vi nu, äntligen, med vår lille prins som vi väntat på. Va så skönt att kunna sätta sig och amma i soffan och bara slappna av.
Känslovåg
Efter graviditeten är alla hormoner upp mot väggarna. Trodde jag skulle gråta vid förlossningen när jag fick se honom första gången, men var nog för trött för att göra någonting. Dock kom alla känslor så fort jag hade satt mig i soffan hemma och han låg och sov bredvid mig. Jag vände mig mot Henrik och burrade in mig i hans axel. Det va som att min hjärna plötsligt kopplade att den lilla saken vi hade bredvid oss faktiskt var vår bebis.
Likadant kom tårarna direkt när jag frågade Henrik om han ville komma och hålla om mig. Han log och sa "nej" för att skämta vilket gjorde att jag började grina som om han hade gett mig världens diss. Att man kan va så känslig :)
Även att åka och handla var en utmaning. Tror vi var borta i max 2 timmar hemifrån, men jag mådde så dåligt att jag var nära till gråt flera gånger utan direkt anledning.
Nu efter en vecka är det dock mycket bättre. Vi har tagit några små promenader och jag känner mig starkare och starkare i kroppen för varje dag.
Läkarbesök - PKU test
Eftersom vi åkte hem innan det hade gått 48 timmar åkte vi tillbaka till storken/BB i onsdags för att göra ett så kallat PKU test. Testet ska göras tidigast 48 timmar efter förlossningen och då kollar man så att hörseln fungerar, man kollar även för vissa sjukdomar så att alla värden ser bra ut vilket det gjorde. Vi gjorde även en vägning vilket visade en uppåtgående kurva. Så mat får han i sig i alla fall :)
När testen var klara och vi skulle ta på honom kläder tyckte han att det var ett bra tillfälle att kissa, så en fin stråle träffade skötbord, blöja (som fick slängas och ta en ny), honom och en större del av golvet inne hos barnmorskan. Så det var bara att lägga sig på knäna och torka upp och sprita golvet. Men det är sånt som händer när man har en liten kille :)
Nytt inlägg kommer inom kort.
Nu är det amning som gäller, någon är hungrig.
